Inlägg publicerade under kategorin ♥ Varje vecka under graviditeten
Information om denna veckan: Nu är din bebis sannolikt mellan 50-52 cm och väger 3.5-4 kg. Det är nu nära ditt beräknade förlossningsdatum och det är dags för bebisen att födas. Det är dock bra att komma ihåg att många går över tiden, speciellt förstföderskor, så bli inte orolig om bebisen bestämt sig för att vänta ännu lite till. Du får nu gå på täta kontroller hos barnmorskan och ditt barns tillstånd övervakas noggrant.
Mina tankar i vecka 40: Ännu en vecka närmre beräknad födsel och jag kämpar på för varje dag som går, nu börjar jag må dåligt psykiskt men gissar att det är hormonerna som spökar. Det är jobbigt att vakna upp varje morgon och inte veta om man ska bli mamma i dag eller om man ska fortsätta att kämpa vidare med sina smärtor. Jag blev riktigt besviken när jag var inne på förlossningen och dem sa att det är en lång väg kvar för ingenting har hänt med mig, det är ren bullshit i mina ögon för när man stoppar upp fingret och känner på livmodertappen och trycker på precis som vid en krystning så öppnas det längst upp i livmodertappen och jag känner bebisens huvud...tror ju inte direkt jag inbilar mig med detta. Slemproppen gick i dag, och det var det vidrigaste jag sett på länge. Vill inte ens förklara hur det såg ut för er, det var bara väldigt äckligt ! Efter att slemproppen gick fick jag en väldig värk i magen och i ryggen som suttit i hela dagen. Usch, nu önskar jag bara detta är över snart.
Information för den här veckan: Bebisen är omkring 50-51cm lång och väger 3.5-3.8 kg. De flesta bebisar ökar fortfarande i vikt men en del magrar faktiskt vid den här perioden. Det börjar bli trångt i livmodern nu och då bebisen snurrar och vrider sig där inne så kan det hända att navelsträngen lägger sig kring halsen. Omkring 20% av alla bebisar föds med navelsträngen omkring halsen, vilket kan påverka bebisens hjärtljud mot slutet av förlossningen. I de flesta fall innebär det inget hot mot bebisens hälsa och barnmorksan för helt enkel navelsträngen över barnets huvud i samband med födslen.
Mina egna tankar kring vecka 39: Nu har jag gått in i vecka 38+0 och torsdagar är min veckobytar dag. Nu finns det inte så himla mycket att skriva om så här i slutet, förutom att jag kämpar med dessa förvärkar dagarna in och dagarna ut. Det är jobbigt att inte veta när det ska sätta i gång på riktigt och för varje dag som går blir förvärkarna mer hårdare och jobbigare att kämpa emot. Magen har inte växt något mer på länge utan bara hänger där och tar plats. Allting känns så jobbigt just nu och min tid är inne för att få klaga av mig lite utav min graviditet. Jag har i stort sett inte klagat någonting på min graviditet fram tills nu dessa sista veckor då det blivit ett rent helvete att kämpa emot dessa förvärkar. Det är en otrolig resa som jag gått igenom nu under dessa dagar, månader och veckor. Men nu längtar jag bara efter att få bli av med det här och kunna bli mig själv igen. Jag tror det hör till en graviditet att man måste få klaga av sig lite och vara negativ. Fast en graviditet är unik, helt magisk och en gåva som så många människor inte kan få uppleva så ser inte jag detta som något underbart just nu. Det är bara allmänt jobbigt. Och som jag tidigare skrivit i inlägget så tror jag det hör till på något sätt att man måste få klaga lite på sin graviditet, jag tror det hör till att alla gör det så här mot slutet.
Jag är rädd för att när det väl sätter i gång att jag ej kommer reagera på att det startat. För alla värkar som jag har nu så har jag börjat tänka bort allting. Jag reagerar inte längre på hur ont det gör. Vi får väl se när det väl kommer, alla människor är unika och varje graviditet är olika så därför kan man inte säga att just så ont kommer det göra. Vissa känner mer och vissa känner inte alls av när det sätter i gång med värkarna. Det är faktiskt sant !
Vikt: 67 kg
* Förlossningsdatum: 2010/09/30
* Gravid i vecka 38+0
* Har klarat av 95% av graviditeten
* Har 13 dagar kvar till förlossningen
Fostret: Är ungefär 50 cm från topp till tå och väger omkring 3.1 kilo. Den växer fortfarande även om den egentligen redan är redo att födas. De senaste veckorna har bebisen samlat på sig avfall i mage och tarmar. Detta avfall kallas för beck och är grön-svart, och består av hudceller, lanugohår och annat material som bebisen svalt. Detta är den första avföring som bebisen kommer ge ifrån sig efter förlossningen. Ibland händer det att bebisen släpper becket ifrån sig redan i magen och kommer då ut delvis täckta av grön-svarta restprodukter. Särskilda åtgärder vidtas av vårdpersonalen om detta skulle vara fallet. Om det är en pojke så skall hans testiklar vandrat ned i pungen vid det här laget och när den föds skall båda vara på plats. Hos omkring 1% av alla pojkar som föds har ännu inte testiklarna vandrat ner. Eftersom detta kan orsaka infertilitet och öka risken för testikelcancer så undersöker barnmorskan pojken efter förlossningen. Bebisens huvud är mjukt och formbart på grund av de s.k. fontanellerna som kan liknas vid rörliga plattor, ännu inte sammanvuxna. Dessa är till för att huvudet skall kunna deformeras något för att enklare kunna passera ut genom födslokanalen. Detta är normal och inte farligt för bebisen, men kan göra att huvudet ser lite underligt ut direkt efter förlossningen, men återgår snart till normal form. Ögonen saknar ännu tårkanaler, vilka utvecklas först några veckor efter förlossningen.
Mamman: Innan dina förlossningsvärkar börjar kan det hända att du upplever förvärkar, vilka inte skall förväxlas med Braxton-Hicks. Dessa förvärkar hjälper till att utvidga livmoderhalsen och förbereder vattenavgången. De kan försvinna om du ställer dig upp och går omkring en smula. Övre delen av din livmoder är nu 16.5 - 18 cm ovanför naveln. Du kanske känner dig stor tung och otymplig, men håll ut. Målet är inte långt borta. Bebisen kan födas vilken dag som helst nu. Bara 5% av alla barn föds på sitt beräknade förlossningsdatum.
Mina tankar kring vecka 38: Ännu en underbar vecka avklarad och nu är jag i vecka 37+0 ( v.38 ). Mina förvärkar har nu blivit mer starkare för varje dag som går och jag börjar förbereda mig för att lämna huset och sätta mig i bilen på väg till förlossningen för att föda fram min och Antons son till världen. Det känns underbart att det är så nära målet nu och jag har ännu inte fattat att det ligger en liten bebis och växer i min mage. Snart är våran ögonsten här hos oss och han kan ju i stort sett komma vilken dag som helst nu. Det är en sådan otrolig känsla och värme som stiger i en ens kropp när man tänker att man bara är några timmar, minuter och sekunder från att få träffa sin lilla bebis som man burit på i 280 dagar. Och varje liten värk som jag fått än så länge så fylls jag utav glädje och hopp om att den dagen snart är här då vi får träffa våran prins för första gången.
Vikt: 68 kg ( 12 kg sedan inskrivning )
Midjemått: 100 cm
Information för den här veckan: Du anses nu vara fullgången och hos bebisen utvecklas de sista detaljerna. Den är nu omkring 49 cm från huvud till tå och väger c:a 3 kg. Under denna veckan kommer din bebis sannolikt att sjunka ned och fixeras med huvudet i ditt bäcken. Om det inte är din första graviditet så kan fixeringen komma senare. Du kommer förmodligen känna en viss lättnad när bebisen sjunker ned och trycket på dina revben lättar, medan å andra sidan trycket på din livmoder, bäcken och blåsa ökar så att ditt behov att kissa kan öka, samtidigt som vissa upplever smärta i ljumskar och ben. Forskning har visat att stresshormoner kan påverka bebisen, så se till att koppla av, ha kul och ta det lungt. Bebisen är fullt utvecklad och är egentligen redo att födas, men växer fortfarande och bildar mer fett, upp till 15 gram om dagen. Om detta är din första graviditet så är det vanligt att förlossningen sker närmare 40 veckor eller kort där efter, medan om det inte är ditt första barn så är det mer sannolikt att du föder tidigt. Se till att väskorna är packade!
Mina tankar kring vecka 37: Den senaste veckan har det hänt väldigt mycket i min kropp och med Kewin. Förra tisdagen ( den 24/8 ) fick jag mina första små värkar, dem var som mensvärk och satt i under nästan hela dagen lång. För varje dag som gick blev det värre och värre och värkarna kom med ett hårdare tryck mot rumpa,rygg, höfter och livmodertappen. Nu har värkarna utveklats ännu mer och blivit mer krampliknande och känns som man har en rejäl mensvärk hela tiden. Slemproppen gick i Tisdagskväll då jag fick en liten värk och tryck mot urinblåsan så jag var tvungen att besöka toaletten. Då hittade jag massa klumpliknande gele aktiga flytningar i trosan och jag visste ju att det var slemproppen eftersom den gått på mig tidigare under graviditeten. Så jag försökte få bort det mesta utav slemproppen och möttes utav en riklig blödning i från slidan. Eftersom jag är Rh negativ i min blodgrupp så slogs jag utav panik då jag började fundera på om det kunde vara något fel med moderkakan. Så besök hos förlossningen har vi gjort och dem konstaterade att jag har kraftiga förvärkar plus att slemproppen har gått, så nu är det bara att vänta in dom riktiga värkarna som lär komma inom nån dag till 2 veckor. För övrigt har jag mått kanon och varje liten värk jag får så njuter jag, för jag vet att varje liten värk för mig närmre mitt älskade barn. Även om detta inte är nått emot vad som komma skall. Men det är en underbar känsla och en skön smärta som man absolut inte kan gnälla över. Kewin har ju även fixerat sig och ligger långt ner i bäckenbenet. Jag hade inte öppnat mig ännu men livmodertappen hade reagerat lite och börjat minska sig. Nu är det spännande och jag längtar något enormt.
Vikt: 68 kg ( plus 12 kg )
Midjemått: 101 cm
Fostret: Är nu c:a 34 cm från huvud till stjärt och omkring 48 cm från topp till tå och väger runt 2.7 kg. Bebisens ansikte har blivit rundare och ser nu mjukt och knubbigt ut. Bebisens huvud är fast men inte hårt, eftersom det behöver vara något formbart för att kunna passera ut genom ditt bäcken. Trycket på bebisens huvud kan göra att det ser tillplattat eller toppigt ut direkt efter förlossningen, men det kommer att gradvis försvinna och gå tillbaka till normalt. Du har nu så mycket fostervatten som du kommer att ha och bebisen rör sig inte lika mycket som den gjort tidigare. Detta kan verka oroande men så länge du kan känna den röra någon eller några gånger sig varje dag så finns det ingen orsak till oro.
Mamman: Övre delen av din livmoder är nu ännu lite längre upp och befinner sig c:a 14 cm ovanför naveln. Livmodern har vuxit en hel del de senaste veckorna allt eftersom bebisen lagt på sig vikt. Du har antagligen gått upp omkring 13-14 kg fram till nu och du kommer inte att gå upp särskilt mycket mer. Eftersom din livmoder trycker på organen i bukhålan och upp mot bröstkorgen så kan det ibland kännas obehagligt och svårt att andas. Du kan också känna smärta när din bebis sparkar på intilliggande organ. Lyckligtvis så kommer bebisen att sjunka ned och fixeras i ditt bäcken under de kommande veckorna, och då kommer mycket av obehaget och andningsbesvären att avta. Vanligtvis träffar man sin barnmorska/läkare varje vecka från och med nu, för att kunna följa slutstadiet av graviditeten och hur förlossningen närmar sig.
Mina egna tankar kring v.36: Ännu en vecka närmre min prins, det känns underbart och nu längtar jag som bara den. Men försöker tänka bort det, inte för att jag inte längtar utan för att tiden går så mycket snabbare om man har annat att tänka på. Så jag städar, flyttar och packar våra saker och städar städar städar verkligen över allt. Det kryper i hela kroppen om jag sitter still. Nu har förmodligen slemproppen börjat lossna lite och han ligger nere i bäcken och väntar på att få komma ut. Inom 50 dagar är jag mamma och tårarna bara rullar ner för kinden när man tänker den tanken. Att jag har gått alla dessa dagar och snart är jag i mål med denna graviditeten. Känns även skönt att vara så här liten som jag är runt midjan. Ingen mage i vägen och det är lyx enligt mig. Har inte fått några bristningar på magen ännu, men på brösten har det knallat fram massa. Men jag är glad för att ha dom..ett gott tecken på att det växer så som det ska. Snart ni, snart är han här hos oss !!! Ett nytt litet liv kommer födas fram till den här jorden och det är jag som ska få föda fram den här lilla bebisen. Det är obeskrivligt stort det här.
Vikt: 68 kg ( 12 kg sedan inskrivningen )
Midjemått: 103 cm
Fostret: Väger nu omkring 2.5 kg och är c:a 47 cm lång. Den här veckan har bebisens naglar definitivt nått kanten av fingrarna. Vid förlossningen kan naglarna se ganska långa och spetsiga ut. Bebisen riskerar inte lika mycket att riva sig själv med naglarna eftersom det är så ont om utrymme i livmodern vid det här laget. Bebisen fortsätter att bygga sina fettdepåer och blir allt knubbigare och rundare. Bebisen börjar utveckla sitt eget immunförsvar.
Mamman: Livmoderns övre del har nu vuxit ungefär 15 cm ovanför naveln och din viktökning ligger sannolikt omkring 10 till 13 kg. De flesta kvinnor börjar känna rejält sig tunga och otympliga och börjar tänka "ska bebisen aldrig komma ut?". Vissa får problem med att äta och att andas djupt. Det kan då vara bra att äta lite men ofta för att inte ytterligare öka sitt obehag. Livmoderhalsen kommer att börja utvidgas under de kommande veckorna för att bebisens huvud och kropp så småningom skall kunna passera ut genom förlossningskanalen. Livmoderhalsen behöver vara 10 cm öppen för att bebisen skall kunna förlösas. Om det känns tungt just nu, håll ut! Det är bara några få veckor kvar och alla besvär och obehag kommer snart att få sin belöning!
Mina egna tankar kring v.35: Nu har liten börjat lägga sig nere i bäckenbenet, han rör sig mindre och mindre på dagarna och kittlar mig med sina händer längst ner i livmodern. Nu är det bara 40 dagar kvar till bf och jag kan inte ens fatta att det är så kort tid kvar. Men som jag skrivit tidigare så håller jag mig i gång med massa saker för att tiden ska gå snabbare. Jag mår toppen och har börjat känna av lite värkar fram och tillbaka nu under några dagar. Känns underbart att den här graviditeten snart är i mål.
Vikt: 66 kg ( 10 kg sedan inskrivningen )
Midjemått: 103 cm
* Förlossningsdatum: 2010/09/30
* Gravid i vecka 34+0
* Har klarat av 85% av graviditeten
* Har 41 dagar kvar till förlossningen
Fostret: Din bebis längd är denna veckan ungefär 32 cm från huvud till stjärt och 46 cm totalt. Den väger nu omkring 2.2 kg. Håret fortsätter att växa sig längre och tjockare. Bebisens hårfärg kommer troligen att förändras efter förlossningen, så om den är blond finns det en chans att det mörknar senare eller vice versa. Det mesta av lanugohåret trillar av vid den här perioden, men vernixproduktionen ökar. Bebisen tar kalcium från dig för att kunna bilda skelett så därför är det viktigt att du för i dig mycket kalcium, antingen genom att dricka mjölk och/eller genom kosttillskott. Om du skulle föda bebisen nu skulle den klara sig bra utanför livmodern, den största skillnaden mot ett fullgånget barn är lungornas mognad. även om lungorna i vecka 34 inte är helt färdigutvecklade så är chanserna goda att bebisen skulle klara sig utan intensivvård. Bebisen flyter inte längre omkring utan vilar på livmodern. Naglarna har nu vuxit över kanten på fingrarna och bebisen kan riva sig på dem.
Mamman: Från naveln är det c:a 14 cm till den övre delen av din livmoder, men tänk på att detta mått kan variera från individ till individ. Du ska inte oroa dig om du inte har exakt samma mått som dina gravida vänner så länge som du växer som du skall. En växande livmoder är ett tecken på att bebisen där inne växer bra. Dina Braxton-Hickssammandragningar tilltar i styrka och frekvens allteftersom din kropp förbereder sig för förlossningen. Sammandragningarna börjar i övre delen av livmodern som blir spänd och hård för att sedan sprida sig nedåt och slappna av. Många misstar de här "övningssammandragningarna" för verklilga förlossningsvärkar, men det är oftast falskt alarm. Ett sätt att avgöra om det är Braxton-Hicks eller "verkliga" sammandragningar kan vara att gå omkring en stund. Om spänningen då släpper, och om det inte gör ont så är det nästan säkert Braxton-Hicks du upplever.
Hur jag känner och mår i veckan 33: Det är nästan ingenting som har förändrats sen förra veckan, lillgrabben har hicka några gånger om dagen och har nu börjat lägga sig med huvudet nedåt. Han har sina stunder då han sparkas och slåss så man kan se en liten fot eller hand utifrån magen. Väldigt spännande att se kan jag lova. På måndag ska jag till min barnmorska för en koll och då får vi se hur det ligger till med liten där inne. Sen på tisdag så börjar föräldra kursen och det ska bli riktigt skoj. Magen har börjat dra in sig och jag ser inte ens ut som att jag är gravid. Riktigt härligt att kunna vara så här smärt och fin även när man är gravid. Får även höra massa skit snack om min son och vissa människor tror ju faktiskt på fullaste allvar att dem vet mer om min graviditet än vad jag själv vet. Att vissa mammor/gravida kvinnor aldrig kan förstå att varje graviditet är unika och man kan inte jämföra en graviditet med en annans. Men jag vet ju bäst om min egna graviditet och jag känner min son bäst, så jag lyssnar inte på deras skitsnack om min underbara son. För det är ingen annan än jag och Anton som vet hur han mår och hur allting ser ut mm.
Vikt: 65 kg ( + 9 kg sen inskrivningen )
Midjemått: 100 cm
Fostret: Nu väger bebisen c:a 2 kg och mäter totalt omkring 45 cm från topp till tå. Förutom att gråta så kan nu bebisen göra allt som en nyfödd 40 veckors bebis kan. Det börjar bli trångt om utrymme inne i livemodern, men bebisen kan fortfarande sparka och röra sig. Den sover mycket under den här perioden, precis som en nyfödd bebis. Ögonen rör sig under REM-sömnen, och forskarna tror att fostret drömmer livfullt inne i livmodern. När bebisen är vaken så använder den sina sinnen; den lär sig alltmedan den lyssnar och känner. Bebisen har sannolikt valt en förlossningsposition nu och ligger antingen med huvudet nedåt eller uppåt (sätesbjudning). När barnmorskan känner på din mage så kan hon känna hur barnet ligger och eventuellt försöka vända det om det ligger med stjärten först. Om bebisen föds denna veckan så är lungorna sannolikt starka nog att fungera utan hjälp, men den kan ändå behöva vård av specialisttränade läkare och sköterskor. Ögonen är öppna under vakenperioderna och färgen på dem är vanligen blå, oberoende av vad den permanenta färgen senare kommer att bli, då pigmenteringen inte är färdigutvecklad. Den slutliga pigmenteringen kräver att ögonen utsätts för ljus och sker vanligen inom några veckor från förlossningen.
Mamman: Din livmoder befinner sig nu c:a 15 cm ovanför din navel. Din viktökning ligger förmodligen mellan 10-13 kg. Under de sista veckorna upplever många att de behöver kissa oftare. Livmodern trycker på urinblåsan och kan göra att du behöver gå på toaletten ofta. Din livmoder har blivit c:a 500 gånger större än den var innan du blev gravid! Produktionen av röda blodkroppar har nu börjat komma ikapp och blodbristen och andfåddheten som du kanske upplevde tidigare börjar avtaga under den här perioden.
Hur jag känner och mår i veckan 33: Nu är det bara 8 veckor kvar tills beräknad förlossning och nu börjar jag verkligen stressa in i mål för att få allting ska fungera bra. Lillgrabben har börjat röra sig mer och mer nu och jag känner hur han tar sina fötter och händer och slåss mot väggen. Jag undrar så hur han ser ut och jag älskar verkligen den här lilla bebisen något enormt mycket, Kan dock inte fatta att han finns inne i min mage. Jag har även börjat få sura uppstötningar mer och mer under kvällarna och det är midre trevligt, men jag klagar inte. Tycker det är magiskt att ens kropp kan förändra sig så här under en graviditet. Och bristningarna har faktiskt börjat inta sin plats på min mage, under naveln. Det ser lite roligt ut när bristningen ligger precis där, för ser ut som jag haft ett jätte sår mitt på magen. Men även där gnäller jag inte, är stolt över min graviditets mage och vad den gör med mig. Jag är så glad och lycklig för att jag fick gåvan att bära på mitt och Antons barn.
Saker jag oroar mig för: Att han kommer alldeles för tidigt
Vikt: 63,5 kg ( + 8,5 kg sen inskrivningen )
Midjemått: 102 cm
Skaffa en gratis blogg på www.bloggplatsen.se