Direktlänk till inlägg 20 juli 2010
Fick lite mer frågor som egentligen skulle varit med på frågestunden men svarar på dem nu.
Är väldigt tacksam om ni i framtiden kan fortsätta ställa frågor till mig i bloggsvar. Ni hittar länken här till vänster i min blogg. Där är det bara att skriva in sin fråga och skicka den. Så besvarar jag den så snabbt jag kan.
Signatur: Emma
Frågor:
Svar:
1. Ja, allting kändes så rätt. Men vi hade tankarna på att göra en abort i början också men så blev det ej och det är vi väldigt glada över i dag.
2. Jag känner mig inte så ung. Jag hatar att kalla mig själv för en ung mamma. Känns så fel på ett sätt. Även om jag alltid kommer vara en " ung mamma " så känns det fel. Jag tror inte att det kommer gå bra utan jag vet att allting kommer gå super bra och att jag och Anton kommer ge Kewin en super bra uppväxt och uppfostran. Vi är så säkra på det vi gör och är inte det minsta oroliga över hur det kommer gå. Vi båda vet att vi är mogna för Kewin och att vi ej behöver så himla mycket hjälp när han väl kommit till världen. Vi är precis som vilket föräldrapar som helst och även om vi är 18 & 20 år så ser vi samma möjligheter som 30-40 åringar gör. Åldern spelar ingen roll, för jag vet att även om jag inte är 30 år så kommer jag ge mitt barn en super bra uppfostran och uppväxt som kanske inte dem flesta 30 åringarna är i närheten av.
3. Jag är inte ett dugg nervös inför förlossningen. Jag har funnit en lugn i mig själv och satt upp ett positivt mål som jag ska klara av under själva förlossningen. Jag känner mig väldigt fokuserad på vad jag ska göra och när jag väl är där så ska jag kämpa för att nå mitt mål. Jag ska försöka klara av så länge som möjligt utan bedövning, bara använda lustgas som hjälp. Och finna ro i smärtan och sammarbeta tillsammans med min son. För det är faktiskt ingen annan än jag som ska föda honom till världen. Man måste vara positiv och försöka att se framåt. För om man tänker negativt och gnäller över smärtan så blir det bara värre. Men om man istället tänker att varje värk leder mig närmre mitt barn så blir det ju bättre. Så tänker jag iallafall och det hjälper mig väldigt mycket.
Hej kära läsare, som ni vet så har jag inte skrivit så mycket nu under ett bra tag, saken är den att jag inte vetat vad jag ska skriva, har varit så tom innuti mig. Men nu har jag lovat alla runt omkring mig att jag ska börja blogga ingen, men detta ...

Skaffa en gratis blogg på www.bloggplatsen.se